William och Filippa

Tänk dig att du är liten och att din mamma eller pappa förändras och blir som en helt annan person. Tänk dig att denna nya person begår ett avskyvärt brott. Föreställ dig sedan att domen inte blir fängelse, utan vård. Vadå vård? Vad är egentligen "rättspsykiatrisk vård"? Rättspsykiatrin är fortfarande lite hemlig av sig. Vi som arbetar här har ett ansvar att sprida kunskap om vår verksamhet så att folk slipper bära rädslor och fördomar på oriktiga grunder.

Böckerna om William och Filippa är till för både igenkännande och upplysning. De består av två syskons berättelser om att ha en förälder som begått ett allvarligt brott och dömts till rättspsykiatrisk vård. Filippas bok riktar sig till barn i lågstadieåldern medan Williams bok är riktad till tonåringar.

Men min önskan var att böckerna skulle nå dessa barns omgivning också. Grannar, släkt och vänner. Förskollärare och lärare, socialsekreterare och vårdpersonal. För att själva förstå men också ha ett konkret material att utgå ifrån i samtal. Journalister och tv-reportrar, att beakta inför framtida rubriksättningar. Inte minst också mina kollegor inom rättspsykiatrin i resten av landet. William och Filippa är fiktiva, men ändå inte. De här barnen angår oss alla.

Samhället har en bitvis obehaglig syn på människor som avslutat andra människors liv. Man vill generalisera - "Borde de inte låsas in för all framtid?". Och man glömmer lätt att de här personerna bakom brotten inte alltid varit sjuka eller våldsamma. Man glömmer kanske att man pratar om någon som är son eller dotter till någon annan. Kanske bror eller syster. Kanske pappa eller mamma.

Tänk dig att din förändrade mamma eller pappa får hjälp under lång tid. Tänk dig att hon eller han gör en lång och mödosam tillfrisknande-resa. Och föreställ dig sedan att hon eller han får komma hem till ett samhälle med några fördomar färre än hon/han lämnade det med. Jag tycker om att tänka mig att det vore fullt möjligt. Jag tror att William och Filippa skulle hålla med.

Böckerna "Min pappa" och "Farsan" är idag spridda i över 2200 exemplar till 45 kommuner och landsting. De används bland annat i anhörigstöd, patientsamtal, referensbibliotek, väntrum och skolundervisning.